8. Hälsa

Enligt barnkonventionens huvudprinciper har varje barn rätt till att överleva och att utvecklas.

HIV/Aids

HIV/Aids drabbar barn och unga, särskilt flickor, hårt. Värst är situationen i Afrika där nära 10 miljoner unga människor mellan 15-24 år och 3 miljoner barn under 15 år är smittade av hiv. Miljoner barn är också föräldralösa till följd av epidemin och lever därmed under stor utsatthet.

Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:

•    ökade resurser till barn som blivit smittade eller föräldralösa till följd av epidemin
•    ökad satsning på information om HIV och aids genom ökade statliga anslag till UNAIDS
•    ökade forskningsanslag till HIV/Aids-forskningen
•    ökade satsningar på att minska stigmatiseringen av HIV/Aids-smittade
•    gratis kondomer i områden med hög smittorisk i kombination med information om HIV/Aids och dess spridningssätt
•    ökad tillgänglighet till bromsmediciner så att alla, oavsett ekonomisk eller social situation, får tillgång till dessa

Droger och missbruk

I drogkulturen har missbruk och våld alltid förekommit3. Människor bryts ner, och nyttiga resurser i samhället kastas bort. Droghandeln riktar sig till allt yngre och yngre människor, samtidigt som mer och mer droger väller in över våra gränser. CAN http://www.can.se/rapport/2004/Drogutv04OH.pdf Det är oacceptabelt. Förutom de skador på hälsan som ett missbruk för med sig, är det barnen som drabbas hårdast när deras omgivning fastnar i beroende.

Rädda Barnens Ungdomsförbund vill se en ändring av samhällets attityd gentemot droger och dess effekter. Vi vill se en drogfri omgivning för barn och att samhället skyddar och stödjer barn och ungdomar som kommit i kontakt med missbruk, antingen själva eller via missbrukande vårdnadshavare.

Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:

•    att regeringen ser över och förbättrar informationen i skolorna om droger och dess inverkan på människor och samhället
•    att satsningar görs för att ökar antalet missbruksmottagningar specialiserade på barn och ungdomar samt satsar mer pengar på uppsökande verksamhet i olika riskmiljöer där barn och unga vistas

Ätstörningar, fetma och övervikt

Barn som drabbas av ätstörningar, fetma och övervikt kan fara mycket illa. Detta påverkar såväl den psykiska hälsan som den fysiska – ibland med svåra hälsorisker som följd. Inte bara den enskilde individen kan drabbas utan också dess omgivning. Många gånger är kunskapen om och förståelsen för ätstörningar, fetma och övervikt liten, vilket kan få mycket negativa konsekvenser för barn och ungdomar.

Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:

•    förebyggande åtgärder och ökad satsning på barn och unga som lider av olika former av ätstörningar, fetma och övervikt ska ske främst på skolorna
•    ökad information riktat till hem och familj om ätstörningar, fetma och övervikt så att dessa upptäcks i ett tidigare skede
•    ökad satsning på rehabilitering av barn och unga som lider av ätstörningar, fetma och övervikt

Psykisk hälsa

Alla barn ska ha tillgång till någon vuxen person de kan lita på och få stöd och hjälp av om de mår psykiskt dåligt. På tio år har antalet sökande till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat kraftigt, och på flera håll i landet har det skett en fördubbling. Samtidigt har väntetiderna för att få hjälp och stöd blivit allt längre. Det kan ta två år innan man får hjälp. Detta är inte är acceptabelt!

Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:

•    inget barn som mår psykiskt dåligt ska få stå i kö för att få hjälp och behandling
•    att psykiatrisk behandling ska vara kvalitetssäkrad
•    att man genomgående inom barn- och ungdomspsykiatrin utgår från barnets bästa och att ett barnrättsperspektiv genomsyrar allt arbete
•    att alla barn och unga har rätt till uppföljning i minst 1 år efter avslutad psykiatrisk behandling
•    att barn och unga vars anhöriga eller andra närstående mår psykiskt dåligt har rätt till professionellt stöd
•    aktivt förebyggande åtgärder för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga

Idrott och hälsa i skolan

Att röra på sig och lära sig om hur man tar hand om sin kropp är viktigt för den såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Den idrottsundervisning som finns i dagens svenska grund- och gymnasieskolor brister på flera punkter. Flera studier har visat på de positiva effekter som motion har för elevers välbefinnande, koncentration och lärande i skolan.

Ämnet ”Idrott och hälsa” ska, förutom fysisk aktivitet, också innehålla teman som berör kost- och näringslära, stresshantering, friluftsliv, känslors och sociala relationers betydelse för hälsan med mera. Dessutom är det viktigt att det redan från skolåldern grundläggs hälsosamma vanor och en sund livsstil.

Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:

•    att ämnet ”Idrott och hälsa” ska vara obligatoriskt i alla årskurser i grund- och gymnasieskolan, med minst två undervisningstimmar per vecka.
•    att ämnet ”Idrott och hälsa” betonar sambandet mellan hälsa och livsstil och deras betydelse för både individen och samhället
•    att alla kommuner ska erbjuda simutbildning
•    att alla barn, oavsett social, ekonomisk eller kulturell bakgrund, har lika möjlighet att delta i skolans idrottsundervisning