|
16. Global utveckling för en hållbar värld
Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling är ”en samhälls- utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Hållbar utveckling består av flera dimensioner såsom ekonomiska, social, kulturella och miljömässiga. Att främja jämställdhet, utbildning för alla, ökad demokratisering och att bekämpa fattigdom är alla vägar för att nå ett hållbart samhälle.
Internationellt utvecklingssamarbete
FN:s millenniemål innehåller flera punkter som direkt berör barn, bland annat målen att alla barn ska få gå i primärskola senast år 2015 och att barnadödligheten ska minska. För att dessa mål ska kunna förverkligas krävs att världens rika länder tar sitt ansvar för finansieringen. För år 2006 är målet att Sveriges bistånd ska höjas till 1 procent av statsbudgeten. Att återgå till 1 procent-nivån är ett första steg, men inte tillräckligt ur ett längre perspektiv.
Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:
• att Sverige höjer sitt bistånd till 2 % av statsbudget • att biståndsarbetet ska vara kvalitetssäkrat med fokus på barnets bästa
Barn och arbete
Det finns ingen tillförlitlig statistik över antal arbetande barn i världen. UNICEF uppskattar att det finns runt 246 miljoner barn mellan fem och fjorton år som arbetar. 120 miljoner av dem arbetar heltid. Barn från fyra år kan jobba upp till 16 timmar per dygn. Cirka 70 % av alla barnarbetare har yrken som på något sätt är skadliga för dem. Enligt barnkonventionen har ett barn rätt att få en trygg uppväxt. Arbete ska inte hindra barns rätt till lek, vila, fritid och skola.
Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:
• att alla barn beskyddas från att utnyttjas i arbete • att barnets rätt till skolgång respekteras och efterlevs • att stater och företag tar sitt ansvar för att se till att inget barn ska vara tvunget att arbeta för att överleva
Jordbruk
EU:s jordbrukspolitik ger idag ett stort stöd till olika jordbruksproducenter inom unionen. Dessa stöd medför att det tillverkas en större mängd jordbruksprodukter än Europas invånare har behov av. Överskottet säljs istället till fattiga länder till priser till och med lägre än själva tillverkningskostnaderna.
Därmed slår EU ut lokala bönder som försöker livnära sig på jordbruk eftersom de omöjligt kan konkurrera med de subventionerade produkterna från Europa. Att EU på detta sätt motarbetar FN:s milleniemål om halverad fattigdom kan inte accepteras och ytterst är det barnen som drabbas hårdast av fattigdomen.
Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:
• att EU snarast omformar sin jordbrukspolitik så att den upphör att förstöra livsvillkoren för människor i fattiga länder
Skuldavskrivning
Skuldbördan hos många fattiga länder lägger stora hinder i vägen för fattigdomsbekämpningen. Samtidigt som miljoner människor dör av näringsbrist och fattigdomsrelaterade sjukdomar används pengar till återbetalning av lån till IMF20, Världsbanken, utlånande länder och kommersiella banker. Men skuldavbetalningar kan aldrig tillåtas gå före människors rätt till mat, sjukvård och utbildning.
Rädda Barnens Ungdomsförbund kräver:
• att IMF (Internationella Valutafonden), Världsbanken, utlånande länder och kommersiella banker skriver av sina skulder till fattiga länder i de fall där avbetalning då lånen står i strid med att tillgodose grundläggande mänskliga rättigheter och uppfylla Millennniemålen • att biståndsnivåerna hos utlånande länder inte sänks för att finansiera skuldavskrivningen
|